Slik er det å legge om sine kostholdsvaner

Eric är en helt vanlig man, med ovanligt dåliga matvanor. Nu har han testat att byta ut hamburgare och öl mot avokado och smoothies. Slik føles det.

Häng med på Eric Fallanders träningsresa! Han är 40 år och har samboer, to barn och en sittestillende jobb som copywriter på mobiloperatøren 3. De senaste 20 åren har han fått sin mosjon ved å løpe til holdeplassen eller ta trappene i stedet for heisen. Den ensformiga kostnaden består mest av hamburgare och pilsner.

Nå har han gitt seg selv ti uker å gå fra sofagris til fysisk prakteksempel. Dette er den femte uken, halvveis, og denne gangen har han fått en kostholdsrådgiver. Ikke hvilken som helst, men den fargeglade ernæringsfysiologen Maria Michael, som driver Nutrilogi.se.

Varför så ledsen? Vi skulle lätt tacka ja till denna frokosten, Eric!

Jag har förstått att detta med att leva sunt inte bara har med träning att göra, men att kostnaden också är en viktig del. Jag kan tydligt se att jag får mycket på PT-Staffans ökade, men trycker jag så i meg en burger og et par øl hver dag, så kommer vaskebrettet uansett til å være usynlig til sommeren. Det är synd för jag gillar hamburgare och öl. Jeg synes ikke spesielt mye om Staffans dødsharde økt... (Sorry, Staffan!) Så for å få litt hjelp på veien har Sportamore satt meg i kontakt med ernæringsfysiologen Maria Michael.

Jeg møter Maria på det nyåpnede rawfoodstedet Food Monster nær jobben - tenker at det kan gi meg noen ekstra poeng. Førsteinntrykk og slikt. Vi bestiller hver vår Acai bowl (frokost til lunsj, tenker jeg) som tydligvis inneholder noen "superfrukt", men Maria har allerede gjennomskuet meg.
-Jag har läst dina texter och tror att jag har en ganska god uppfattning om dig.
Jag är redan ett dokument i hennes data. "Stillesittende jobb, lite aktivitet" står det. Hon har rätt.

Men hon vet inte vad jag äter. Så jag säger som det är. Jag gillar hamburgare och öl. En uke spiste jeg faktisk burger til lunsj hver dag...Det er ingenting Maria anbefaler.
Videre avstår hun fra å anbefale brus, kaker, sukker og snacks. Ja, ni vet. Alt det der foreldrene sa man ikke fikk spise. Jag som syntes den största fördelen med att vara vuxen är att man får äta godis när man vill. At man kan ta pannekaker uten å spise ertesuppen. Maria har till och med synpunkter på vuxengodisen - charcuterie.

Vad ska man äta då? Hamburger som är så god. Jeg kan nok ofre litt av greiene på hennes "don't-liste", til og med burgerne, men ølen?
- Alkoholfri öl da? föreslår jag.
- Det är som att dricka brus, svarer hun uten å blunke.

Hon är inte som mamma och pappa, hon är ganske tilgivende. Det är inte nei-nei, mer et nja.
- Du kan kanske äta lite mindre av de dåliga sakerna, och mer av det bra? föreslår hon.
De bra sakerna är i och för sig också sådant mamma och pappa försökte få i meg - grönsaker och fisk och sånt. Så lärde jag mig ett nytt ord: Probiotika. Bra för immunförsvaret och vad det nu kan vara. Finnar i yoghurt, Proviva, surkål med mer. Men forskjellen, innser jeg, er at som voksen synes jeg de fleste av de bra greiene også er ganske okei.

Vad som inte är okej är priset. Det är dyrt att äta sunt! Den dagen fylte jag kjøleskapet og skapene med mine sunne matvarer. Kjøpte egg, kimchi, rugbrød, vegetabilsk smør, soyamelk med mer. Ruinerte meg selv, så det er best at dette fungerer!

Nå spiser jeg havregrynsgrøt, glutenfritt knekkebrød med avokado, kokt egg og sunn smoothie til frokost. Och! Jag har börjat äta middag! Hittil har jag liksom inte klart det där med middag när man har jobbet och kommer sent hem. Tenkte att det var bra - att äta mindre och miste de extra kiloene. Logisk. Men nej, på en helt ulogisk måte funker det tydligvis omvendt. När jag inte får mat regelbundet ställer kroppen sig i sulte-modus, och lagrar i stället hvert eneste fett den får tak i. Takk for det. Så nu ska jag foruten en massa naprapatøvelser og fysiske øvelser også legge til matlagingen på kvelden - begynner å bli et presset skjema. Blir jag inte fit av detta kan jag jo i det minsta bli utbrent, alltid noe...

Den kvelden hadde jeg iallefall min første "hvite dag" på sikkert flere år! Neste dag var jeg derimot med på AW på jobben, men jeg tok bare en øl og drakk ikke mer hjemme. Så var det jo en sånn herlig høstdag som kanskje var siste sjansen til en øl i solen før uteserveringene stenger, men i leiligheten på kvelden klarte jeg å holde igjen. Jag gör som Maria sa - jag dricker mindre! Jeg håper virkelig det har gitt resultat neste gang PT-Staffan går løs med sine målbånd. Men innan det ska jag ut med en løpecoach! Så om jag inte får et hjerteinfarkt i sporet, snakkes vi neste uke!

LES MER: Erics treningsreise del 4, slik er det å trene med PT for første gang