Slik er det å trene med PT for første gang

Eric Fallander testar hur det är att köra med en personlig tränare. Resultatet? En nära döden-upplevelse.

Följ med på Eric Fallanders träningsresa! Han är 40 år och har to barn, och en stillesittende jobb som copywriter på mobilselskapet 3. De senaste 20 åren har han fått sin mosjon genom att løpe til holdeplassen eller ta trappene i stedet for heisen. Och den lite varierade kostnaden består mest av hamburgare och pilsner.

Nå har han gitt seg selv ti uker på å gå fra sofagris til fysisk praktseksempel. Det här är fjärde veckan, och denna gang tränar han med PT för första gang - som resulterade i en nær døden-opplevelse. Eller nja, inte helt, men hårt var det!

Om situps bränner i magen? Har paven en morsom hatt? Sover Dolly Parton ... Ja, du vet.

Har kjempet på med naprapat-Peters øvelser en stund nå, som dere har lest før (har sittet mye på huk for eksempel). Det har för all del varit hårt, men det är ingen fysisk ökning. Men nu är det inte tid för en förändring på det, för nu ska jag treffe min personliga tränare, Staffan Eklund, mer känd som PT-Staffan, som har cirka 60 000 följare på Instagram.

- Jaha, är du klar? frågade han.
- Ja, till de grader, jag har klærne og alt! sier jeg stolt, før han påpeker:
- Mmm, du har trøyen vrengt.

PT-Staffan tar emot meg på treningssenteret, og plutselig kommer det en nostalgisk vind over meg. Jeg kjenner igjen disse lokalene. Västmannagatan 44A i Stockholm. Hur många timmar har jag inte spenderat i dessa lokaler? Her hengte man jo en del før. Ja, för 20 år sedan så å si. Bare ikke i treningssammenheng da. Det här var jo ZTV:s gamla lokaler. Her gled det unge (nu middelalders) media-Sverige rundt. Luuk, Schyffert, Erik Haag, Josefin Crafoord, David Hellenius..

Nå är det bara ett träningssenter. Passende. På samma plats där jag en gång sov alkoholen av meg i en soffa, står det nå et slags tortur-apparat. Romaskin kallar Staffan den. Den ska vi tydligt prova senare, men först ska han ta många mål.

Vad gör en PT egentlig? Jag tänker att han är personlig, men aldrig privat? Neida.

- Av med klærne, sier han, og blir samtidig min private trener.

Som en skredder går han løs på meg med et målebånd. Brystmål, midjelål, rumpe, lår, biceps...Det er ingen område på kroppen han ikke registrerer nå. Til og med fettprosenten sjekker han med en tang. Klyper meg litt her og der. 22,8 prosent konstanterer han.

Jaha, vad betyder det? I min ålder ska man inte ligge over 25 prosent tydeligvis, så helt ikke kan det ikke være. Men jo, det skulle kunna vara lägre.

Så ska jag opp på torturapparatet og begynne å ro. Siste minuttet skal jeg maksimere øvelsen, slite meg helt ut. Og Staffan sjekker hvor raskt pulsen min går fra maks til hvilepuls, og BOO-YA, den gikk raskt ned! Det må bety at jeg har en bra "grunnfysikk", sier han, så det så. Ra-ta-ra-ta-raaa, resten av ökten går som en dans på rosor. Med en slik grunnfysikk kommer jeg snart til å være Arnold.

Jag gick runt som på en sky efter det (eller gick runt som en gammal gubbe er nok nærmere sannheten, for stølhet kom etter). Jag kände mig dyktig och stolt som hade varit igjennom 30 minuter med PT.

Så kom en mail med förslag på tider for neste treff. Han ville booke inn en hel time, den galingen! Så like raskt som det var over, er jeg der igjen.

- Ettersom du har en ganske bra grunnfysikk, så kjører vi hardt fra starten av, opplyser PT-Staffan.

Jo takk for det, snart ligger jeg i en dam på gulvet og vil bare spy. Jag vet inte hur det är med den där "grundfysikken" längre.

- Jag pleide jo å sykle til og fra jobben hver dag, men nå har det blitt så kaldt at jeg ikke engang har den mosjonen, jeg tror jeg har en dårlig grunnfysikk. Kan vi bare gå ut fra det og kjøre kanskje halvparten av de øvelsene i stedet? spør jeg. Men nei, det vil han ikke høre. Han gir meg noen minutter hvile, så skal vi gjøre alt på nytt!!!

Altså, jeg har jo testet trening før, hadde jo til og med et treningskort, som jeg fortalte om for noen uker siden. Løfte kettlebells og hva det kalles, men har aldri helt forstått poenget med å løfte tunge saker for å så bare sette det på plass igjen på samme sted. Men Staffan har en annan metod. Vi gör ting som man kan göra i sin egen stue. Tar et lite område på 2x2 meter og jobber med min egen kroppsvekt. Han kan sätta hvert eneste treningssenter konkurs om denne metoden sprer seg!

En evighet med armhevninger, sit-ups, burpees och andra superharde øvelser senere er tiden slutt. Han vill köra en tredje runda, men mine 30 rygghevningar dro nok ut for mye på tiden, så jeg er off the hook for denne gang.

Så ska han tydligt gå för att köpa hamburgare till lunch! Det är ju jag som gör alla jobben, så var är min burgare?! Jo, det var jo slik at en ernæringsfysiolog hadde noen meninger om mitt inntak av hamburgere. Hva hun mente? Det kan jag berätta nästa vecka. Nå må jeg gå og dø litt...

Opp med haken, Eric! (med hakan, Eric! (I dobbel forstand.)

LES MER: Erics treningsreise, del 3