Slik skal du gjøre om du blir skadet når du trener

Å gå på träning löser inte alla världens problem, men träning gör kroppen din glad - om du inte är skadad och tränar fel. Naprapaten Anna Ericson vet vad du ska göra när kroppen gör ont.

Veien till en smertefri kropp kan vara lång och svår, men är alltid verdt tiden!

Uansett om du får en helt ny skade, som at det hugger til i ryggen ved markløft, eller om du har en gammel skade som du drar med deg år etter år, så finnes det en kobling: Det suger!

Flaks som man har funnit det en mengde dyktige terapeuter der ute som vet hvordan du kan bli kvitt skaden. En av dem är naprapaten Anna Ericson, som eier Tullinge hälsokälla.

Trening kan jo göra vondt noen ganger, men hvor går grensen for hvor vondt det skal få gjøre?

- Jeg pleier å si at du skal jobbe gjennom motstand men respektere smerte. Smålig smärta och obehag är okei, men smärta är något annat, säger Anna Ericson.

Om det hugger till i ryggen for eksempel når jeg gjør markløft, hva skal jeg gjøre da?
- För det första, avbryt det du gjorde. Så lurer mange på om de skal dra til legevakten eller ikke. Om du till exempel gör et markløft og får vondt i ryggen eller om det stråler ut i benet, så er det ikke noe akutt som gjør at du skal dra til sykehuset.

När behöver jag gå till en lek?

- Dra inn akutt om tarmen og magen ikke fungerer, om du mister følelsen i underlivet og eller mister funksjonen i armer og ben. Smerte er ikke akutt på samme måte, selv om mange blir urolige første gangen de opplever en skade. Drar du da inn akutt får du treffe en lege, hvor arbeidet er å avgjøre om du er i en virkelig fare, eller om noe ikke er akutt. Da kan noen klage på legevakten, men det er ikke legevaktens jobb å hjelpe deg med vondt i ryggen. Da er det bedre om du går til en fysioterapaut, kiropraktor, naprapat, osteopat eller lignende som kan undersøke ordentlig og lage en plan for hva du kan gjøre for å bli helt smertefri.

Naprapaten Anna Ericson driver Tullinge hälsokälla. Foto: Anthony Andrews

Hur vet jag vad som är skada och vad som är stöld?

- Generellt kan man säga att stølhet kommer etter en stund og er på sitt verste andre eller tredje dagen. En skada kommer mer direkt, och du blir direkt hoven och blir hemmet fysiskt. Men med det sagt, så kan stølhet være virkelig plagsomt, men det forsvinner av seg selv og er ikke farlig.

Många som får en skada får plötsligt flera skador, vad kommer det av?

- Alt i kroppen henger sammen, så det kan avhenge av at du kompenserer på en eller annen måte for skaden din, eller for at du er redd for smerte og derfor beveger deg stivere. Om noen ser etter nakkesmerte kan jeg som naprapat undersøke føttene, for da kanskje du har gjort en øvelse der som har gjort det stivt, noe som påvirker knærne, noe som fører til at hoften beveger seg merkelig og så går det opp i ryggen og nakken, sier Anna Ericson og fortsetter:

- Det är också så att om du da behandler bort nakkesmerten, så kan du få vondt i brystryggen og når du får bort det så er det korsryggen som streiker. Hjernen orker nemlig ikke å registrere alle smertefulle områder samtidig, men prioriterer det som er verst. Därför kan det kännas svårt med rehabtrening.

Vilket råd har du till den som upplever just det?

- Husk at rehab i prinsipp aldri er smertefritt. Først blir du litt bedre. Du får kanske bättre rörelseförmåga och rörelseområde. Men så kan det göra ont, før du er sterk nok til å befinne deg i de nye ytterposisjonene. Kommer du in i en slik nedgang skal du ikke gi opp, men fortsett å gå til terapeuten din. Da kommer du til å bli sterkere og få mer utholdenhet og til slutt bli smertefri. Veien tilbake er vanskelig. Det är inte bara själva skaden som ska lege, men også nervesystemet.

Fortell lite om gamla skador. Noen har jo litt vondt i knær, skuldre eller liknende som gjør det vanskelig i treningen år etter år, går det an å bli kvitt det?

- Ofte går det, men det är individuellt och man måste söka hjälp av någon som har kunskap i det området. Alt strukturelt i kroppen leger i løpet av et år. Derfor kan man ikke si at du har et syv år gammelt prolaps, det funker ikke slik. Så är det slik at du fra fødselen kan ha en anatomi rent genetisk som gjør deg mer følsom og utsatt, alle er ikke laget for å bli fotballspillere eller turnere, akkurat som ikke alle er skapt for å bli matematikere. Kanskje du ikke skal utøve en viss sport på det nivået du vil, men det kan være slik at du må holde deg til en type trening om du vil føle deg bra.

Å komme på hvor smerten kommer fra virker å være en skikkelig detektivjobb?

- Ja, det är dessuten slik at om du har gått og dratt på smerten lenge så bygges nervesystemet om og signaliserer smerte selv ved for eksempel trykk og vibrasjon, for hjernen er vant til at et område gjør vondt. Da gjelder det å snakka til hjernen at det ikke er noe farlig, må du roe den ned.

Om jag till exempel har en dålig skuldra, är då lösningen att undvika att träna den?

- Nei du får finne veier rundt. Om en bevegelse ikke fungerer, må du kanskje bryte ned bevegelsen eller gjøre hvert eneste delmoment til du kan sette sammen det til en helhet. Få hjälp av en expert för att hitta ut om fu faktiskt har en skada, en kompensasjonsproblematikk eller om det er smerteminnet som lurer deg. Uansett hva er løsningen aldri å slutte å trene. Bevegelse leger kroppen!