Stor guide: Slik skal skiutstyret ditt sitte

Varför blir du nummen i tærne när du står på ski, og hva er egentlig flex index? Här berättar experten på K2 allt om hur skidutstyret ditt ska sitta!

Det är inte lätt att följa med på terminologien innenfor skikjøring - spesielt hvis du bare kjører en gang i året. Kanskje er du vant til å leie utstyr når du kommer til et skianlegg, og da har du kanskje aldri kommet over konseptet "flex index" før. Det du trenger da er en profesjonell som kan gi deg svaret!

Vad är flex index, och hur mäter jag det?

- Flexindex är något som är skrivet på alla skistövlar och indikerar hur hård skistöveln är och om den är ment för nybegynnere eller en profesjonell utøvere. Støvler til nybegynnere har en lavere flex index, noe som betyr at de er mykere slik at du lettere kan komme deg fremover i støvlene når du bøyer knærne. Hvis du er en dreven skikjører som kjører fort, trenger du mer støtte fra hardere støvler, med en høyere flex index, forklarer Marcus Pupp, fra vintersportmerket K2.

- For kvinner ligger flex indexen vanligvis et sted mellom 70 og 120, der 120 er hardere og 70 er mykere. För män varierar det vanligtvis från 80 till 140. Hvor på skalaen du skal legge deg, avhenger veldig av hvor dreven du er, men også hva høyden og vekten din er, og hvor sterk du er.

Så om jag är stark, hög eller veier mye, kan jeg ha en hardere støvel, selv om jeg ikke er vant til det?

- Ja, vanligtvis, men det är väldigt individuellt. Om du till exempel har en skada på ett led, så kan det också spela in.

När jag har hittat riktig flex, hur hittar jag riktig storlek på skistøvlene mine?

- Størrelsen på støvlene er oppgitt i henhold til det innvendige målet, som er den samme lengden som foten din. Om du har 26 centimeter långa fötter, bör du få plats i en 26 centimeter lång støvel, då ska du få närmast perfekt passform.

Hur vet jag att du ska sitta bra?

- Du ska sitta fast, det är det viktigaste, men du ska heller inte få kramper, smerter eller bli nummen. Da er de for trange. Passformen skal være slik at du kan røre litt på tærne, men deretter er det helt individuelt. Noen liker når det er litt ekstra plass for tærne, som i løpesko, mens andre vil ha den eksakte størrelsen slik at foten får kontakt med materialet.

Hur lång tid ska jag ha på mig?

- Det är också väldigt individuellt - till exempel gillar parkarbetare vanligtvis att ha lite kortare stativ. Tommelfingerregeln är att du ska ha litt mer enn 90 grader i albuen når du står rett opp og ned med stavene dine, sier Marcus Pupp, og legger til:

- Hvis du måler stavene når du har vanlige sko på, kan du tenke at du skal ha nøyaktig 90 grader siden du kommer litt opp fra bakken når du har på deg støvler. Jeg pleier også å si at det er lurt å snu staven på hodet og gripe tak i den under trugen. Trugen ska du nemlig ikke regne med, for den vil uansett synke ned i snøen.

Hvis du synes det er vanskelig å måle riktig lengde på stavene dine, kan du satse på en som er justerbar. På den måten kan du tilpasse stavene og kjenne deg frem i bakken!

Hur ska hjälpen skydda min plats på bästa sätt?

- Hjelmen skal sitte etter og ikke gi noen gliper. Du vil merke det raskt hvis den gjør det. I tillegg får du ikke på en for liten hjelm. De fleste hjelmer kan justeres for å sikre at passformen er optimal. Husk også at den ikke skal sitte for langt bak på hodet, der barn ofte vil at den skal sitte. Den ska heller inte hänga från huvudet i hakestroppen!

Spelar det någon roll vilken hjälm jag använder?

- Ja, en skihjelm ska vara c-merket. Om du inte har ett sådant märke, är du inte godkänd för aktiviteter. Det är egentligen den enda regeln. Ellers er passformen viktigst, sier Marcus Pupp, og fortsetter:

- Om du ser utvendige skader på hjelmen, så er den utbrukt. Riper og bulker kan bety at hjelmen har mistet en del av sin deformasjonssone, og da er den ikke like sikker.

Hur vet jag vilken storlek jag ska ha på hjälmen?

- Först mäter du omkretsen runt huvudet och får ett mål i centimeter, för därefter å se på hjälmen. Der er det et tall som viser omkretsen på innsiden av hjelmen - vanligvis i en skala - og da vet du hvilken hjelm du skal ha.

Hur bra ska hjälmar och skibriller passa ihop?

- Det är kjempeviktig at de passer sammen. Du bör helst köpa skibriller baserat på hvordan hjelmen din ser ut, eller omvendt. Försök att få så lite spillerom mellan kanten på hjälmen och skibrillene som möjligt, annars blir det kaldt! Det är också viktigt att skibrillene är optimal for ansiktet ditt, slik at det ikke oppstår noen gliper eller at de svekker sikten.

Om jag kör med ryggsäck, är det något jag bör tänka på då?

- Jag försöker vanligtvis att undvika ryggsäckar med massa lösa snorer och band, då de lett havner i vägen. Ellers er det alltid kjekt med både brystreim og hoftebelte, slik at du kan stramme ryggsekken så den sitter nærmere kroppen. Hvis ikke kan den flagre rundt og påvirke balansen.

Vad är en ryggbeskyddare och hur ska en ryggbeskyddare sitta?

- En ryggbeskyddare skyddar ryggen mot yttre påkänningar. Hvis du for eksempel kjører inn i et tre eller blir truffet, sprer beskyttelsen ut kraften fra kollisjonen. Den skal sitte fra korsryggen og opp til der nakken starter, rett over skulderbladene, sier Marcus Pupp, og avslutter:

- En for kort ryggbeskytter vil ikke beskytte bra nok, men en for lang ryggbeskytter kan skade deg ved at den skyves inn i nakken. Passformen är därför alfa och omega.

SHOP HER: Allt till alpint

LES MER: 13 varma ullundertøy til menn og kvinner!