Tid till likestilling i sportsverdenen!
En mandlig atlet tjänar 72 gange mere end en kvindelig. Det är på høje tid med forandring!
8. mars är den internationella kvinnodagen. Det är en utmärkt möjlighet för att göra kvinnor och män uppmärksamma på att de är kvinnor och män i olika branscher. I sportsverdenen er forskellene mellem kønnene stadig store, selvom flere agenturer og organisationer arbejder for at skabe mere ligestilling i branchen. Én af dem er Riksidrottsförbundet i Sverige, svarende til Danmarks Idrætsforbund.
- Det här skall inte klassificeras som ett kvindespørgsmål, men som ett spørgsmål om sportsudvikling. Alle, uanset køn, skal have mulighed for at deltage i og være med til at ændre sportsverdenen, siger Sofia B Karlsson, ekspert og uddannelseschef indenfor ligestilling og inkludering i det svenske sportsforbund, Riksidrottsförbundet.
Män och kvinnor bedöms olika
Ifølge SCB (Statistiska centralbyrån, red.) tjener kvinder 89 procent af mænds løn, men i sportsverdenen er forskellen endnu større, på deres respektive områder. I 2017 gennemførte SVT en undersøgelse af løn indenfor sportsverdenen. De kiggede derefter på 7 forskellige sportsgrene og valgte 143 landsholdsatleter fra hhv. fodbold, ishockey, alpint, skiskydning, svømning, atletik, golf og langrend. SVT inhämtade uppgifter om löner för 108 av dessa personer, och resultatet var opsigtsväckande: Den genomsnittliga, månatliga inkomsten för de kvindelige landsholdsatleter var 18.890 SEK. TIlsvarande belopp i mændenes tilfælde? 1.358.551 SEK per månad. Mænds indkomst var således 72 gange højere end kvindernes.- Forskellen i lønninger handler delvis om, hvem du ser som den "rigtige" sportsudøver, og hvordan du vurderer den pågældende kvindelige sportsudøver. Piger och kvinnor är ofta tvungna att bevise sig själva, innan de investerar pengar i dem, men det är en självföljd och tradition att investera pengar i män, säger Sofia B Karlsson och fortsätter:
- Här kan du börja med att se på dig själv och din förening eller förbund. Vad baserar jag min beslut på med denna fråga, är det baserat på ett aktivt val eller på gamla traditioner? Vad baserar vi vår resursfördelning på, och varför gör vi det? Vi bliver nødt til at få ind under huden, at det kun er naturligt at fordele ressourcerne ligeligt mellem kønnene.
Sofia B Karlsson arbetar som expert och utbildningschef inom ligestilling och inkludering i det svenska idrottsförbundet. En återspegling av samhället som helhet
Så varför är det inte större likabehandling inom idrotten? Självklart handlar det om flera saker. En av dem är, att vi inte ser eliteatleter som professionella, säger Shadé Jalali, branschansvarig och opinionsledare i Unionen (Sveriges största fackförening, red.).- Når vi ser på sport, opfatter man det ikke som et rigtigt erhverv, og så ser det ud til, at du alligevel kan opføre dig lidt, som du har lyst til og omgås diskrimineringslovene efter eget velbefindende. Jeg har foretaget to undersøgelser, der involverede elitefodbold og elitehockey, og det viste sig, at mænd sidder på næsten alle tænkelige plakater. Dommare, tränare, fysiologer, presidenter - alla tillsammans män. Och det gäller både för kvinno- och herrehåll, säger Shadé Jalali.
- Det handlar om tradition, alltså att sportbevægelsen ursprungligen blev dannet af mænd, for mænd. Den kulturen har levet videre. Genom Me Too och Time Out blev många maktstrukturer ännu tydligare. Forandringer sker, men det är stadig et stykke vej endnu, siger Sofia B Karlsson.
Vad kan vi göra så?
- För det första ska vi gå igenom de resurser, som vi har tillgängliga i dag. Argumentet om att kvinnor inte spelar på samma nivå och därför inte kan få flera pengar, håller inte. Vi är nødt til at tage større skridt, når det kommer til at investere i ligestilling. Flere karriereveje indenfor sport er nødvendige, da der i dag findes færre muligheder for kvinder end for mænd. När en kvindelig sportsudøver lægger sin sport på hylden, så er det almindeligt at hun uddanner sig til noget helt andet, mens mænd sjældent gør det samme. Man kan som mand ikke ønske at opnå mere ligestilling i samfundet, uden selv at flytte på sig og skabe forandringer, siger Shadé Jalali.
"Argumentet om att kvinnor inte spelar på samma nivå och därför inte kan få flera pengar, håller inte" , sägerShadé Jalali, branschansvarig och opinionsledare hos Unionen. Vad kan män specifikt göra för att skapa en förändring?
- Män har ett extra stort ansvar. Hvis du hører til normen, så har du muligheden for at bidrage til forandring. Du har muligvis adgang til de rigtige rum, du har muligvis en position med meget magt. Mænd har både en mulighed og et ansvar for at se deres egen del i denne sag, men også at se andre, der ikke har den samme åbenlyse position som de selv har, siger Sofia B Karlsson.Riksidrottsförbundetsmål inom ligestilling
Før VM i fodbold løb af stablen sidste år, slog et fransk hold fast, at landets store sportsforbund skulle bestå af mindst 40 procent kvinder. Dette skal føre til, at flere kvinder vælger at blive fodboldspillere, dommere, trænere eller klubledere. Loven är en del av en reform om allmän ökad likabehandling av män och kvinnor i Frankrike.
I Sverige har det svenska idrottsförbundet fastställt ett jämställdhetsmål för år 2025. Det övergripande målet är, att kvinnor och män ska ha samma makt till och möjlighet för att forma sport och deras deltagande i sportvärlden.
- Det, vi arbetar ut ifrån, är mål, som sportsverden laver i fællesskab. Vi følger op på disse mål gennem offentliggjorte rapporter via vores hjemmeside, rf.se. Opfølgningsrapporterne inkluderer blandt andet kønssammensætning i bestyrelser og valgkomitéer for særlige sportsforeninger, ligestilling mellem sportens ledere, og i år følger vi op foreningernes arbejde med ligestilling. Vi satser også stort på og investerer i uddannelse, hvor vi fylder på med viden om maskulinitetsnormer og hvordan disse påvirker sportsmiljøet, siger Sofia B Karlsson og fortsætter:
- Hvis det er en organisation eller en fagforening, hvor der er få kvinder og mange mænd, skal spørgsmålet stilles: Hvorfor ser det ud som det gør i denne organisation? Varför har männen det så bra, och varför väljer flera kvinnor inte att vara en del av det? Vi arbetar utifrån ett normbevidst perspektiv, förklarar Sofia B Karlsson.
