Tre myter om intervallträning

Personlig trener motbeviser de vanligste mytene om treningsformen og byr dessuten på tre gode intervalløkter!

Intervalltrening är omringet av en mengde myter. Patrick Rapp, personlig trener og treningskonsulent, har støtt på mange feilaktige forestillinger om treningsformen. Här tar han knekken på de tre vanligaste och ger i tillegg tips til tre effektive intervalløkter!

- Jag möter ofta klienter som har idéer om varför de inte ska lyfta intervaller. Oftast handlar det om att de inte vet hur de ska göra det, säger Patrick Rapp.

Vad svarar du de som säger "Jag behöver inte träna intervaller, för jag ska inte konkurrera"?

- Liker du løping som treningsform og løper hver uke, så er det et dårlig argument ettersom intervallene kommer til å gi deg veldig mye tilbake, uansett om du konkurrerer eller ikke. Du får ett bättre oksygenopptak, blir raskere og får bedre kondisjon. Det gir deg også variasjon i treningen og det er jo bra.

"Jeg vil løpe lengre slik at jeg går ned i vekt, derfor dropper jeg intervallene" är det också någon som säger. Stemmer denne tankegangen?

- Det har jag hört många gånger, och det stämmer verkligen inte. Å trene handler om å utføre en jobb og forbruke energi, å flytte kroppen under en viss tid med en viss intensitet. Med intervaller ökar du intensiteten och forkorter tiden tillsammans med en längre ökning. Du sparer altså tid og kan legge mer energi på å lage sunn mat eller hva du selv måtte ønske.

Vad säger du om argumentet "Jag ska springa maraton, så jag behöver flera mil på beina"?

- Det stämmer till en viss del eftersom du blir god på det du tränar på. Om du ska springa långt måste du träna på det. Men ska du få opp farten må du løpe intervaller som er litt lengre. Som langdistanseløper skal du passe deg for å gå i fellen der lengre treningsøkter blir for raske og intervallene for langsomme. Det handler om øvelse, men tenk på å trykke på ordentlig i intervallene så kommer farten.

3 ulike intervaller for 3 ulike løpere

Nybegynner:
- Om du har ungefär en gång i veckan och vill lägga till en intervalløkt så rekommenderar jag att du börjar med att köra 2-3 minuter i en takt som är runt 30 sekunder snabbare än din vanliga kilometertid. Deretter senker du takten i 2-3 minutter til 30 sekunder langsommere enn kilometertiden. Gjenta fire ganger.

Langdistanseløpere:
- Skal du trene innenfor et marathon må intervallene bli lengre. Jeg bruker jobbe med en økt som er oppdelt i fire intervaller som er over ti minutter hver, der du ligger på ca. 80 prosent i intensitet. Hvil i to minutter mellom hver intervall.

Kort ökat:
- En variant är att göra 8 x 3 minuter där du ligger på 90 procent av maks, med ett minutts hvile mellom hver. Den är väldigt tøff. En annan är att du jobbar i intervaller som är 70 sekunder långa och gjentar dem ti ganger med samma intensitet, men med bare 20 sekunders hvile mellom dem. Dette gir en super effekt for kondisjonen.

Patrick Rapp är personlig tränare och träningskonsult. Foto: Privat