Verdensmesterens tips: Slik kommer du i gang med ultraløping

Är du också på väg att börja springa långt? Jonas Buud är världsmästare i ultradistanselöpning och vet vad du ska göra för att orka løpe mange mil i ett strekk.

Føles maraton for kort, eller liker du bare tanken på å kunne løpe veldig, veldig langt? Jonas Buud är en av Sveriges mest kända ultralöpare med flera prestisjefylte priser bak seg. Han har vunnit det 78 kilometer långa loppet Swiss Alpine Marathon åtta (!) år på rad, vunnit svenska Ultravasan på 90 kilometer to ganger och i fjor ble han världsmester på 100 kilometer. Han vet vad du ska göra för att få distans och bli en ultralöpare, utan att gå helt på veggen underveis!

Kan vem vill helst bli ultralätt?

- Du måste gilla att vara utomhus och bevege dig länge i skog och mark. Det är lite av ett äventyr. Jag tror många som provar ultralöpning märker sjarmen med det. Och du behöver inte springa snabbt! På Ultravasan har du 15 timer på dig för att klara den ni mil långa sträckan, det innebär att gå mycket och fortsatt ta deg inn i mål. Knepet ligger i en klar distans, tiden är inte så intressant. Og du gjennomfører løpet sammen med de du løper med og det gjelder også oss i eliten, vi passer på hverandre i bakkene og ser til at alle har det bra, sier Jonas Buud.

Vad krävs för att bli ultralöpare?

- Ganske mye ryggmarg, men fremfor alt at du tør å prøve! Test noen av de lengre løpene men sikt ikke for høyt, for eksempel kan du prøve å løpe Ultravasans distanse på 45 kilometer, det er et veldig bra test-løp. Löp smart i begynnelsen av løpet slik at du ikke sliter deg helt ut men faktisk nyter det litt.

Har du tips på hur jag går från att vara en vanlig mosjonist till att bli ultralöpare?

- Det är bra att öka distansen du løper med ti prosent hver gang. När du börjar nærme deg slik at du løper en økt på 25 kilometer, er det bra om du hver andre eller tredje uke får til en lengre økt på tre til fire timer.

Vad gör jag för att kroppen ska orka det?

- At du har gjort dina treningsøkter og bygd opp kroppen langsomt steg for steg. Jeg har ingen treningssjema som jeg følger, men heller trener hver dag, men når kroppen er sliten og trøtt så hviler jeg en dag.

Gör det inte ont i kroppen att lyfta så långt?

- Nej, det behöver det inte göra. Når jeg løper ultraløp pleier jeg mer å bli trøtt i kroppen, ettersom den blir tømt for energi. Jeg kan ha mer energi i bena enn i armene og skuldrene om jeg har løpt med ryggsekk og det føles litt uvant. Personligen är jag mer behagelig trøtt efter et ultraløp enn et maraton, når jeg løper maraton pleier mine legger å få juling.

Har du tips på hur jag ska tänka för att orka lyfta så långt?

- Jag vill försöka dela upp loppet i mindre delar. När jag kommer över 100 kilometer delar jag upp distansen i fem kilometer av gangen. För mig tar det runt 20 minuter att ta mig till avståndet och när jag har gjort det har jag nått ett delmål. Jeg vil ikke begynne å regne ned og tenke at "nå har jeg 97 kilometer igjen", men når jeg løper har jeg alltid maks fem kilometer igjen, haha. På Ultravasan är det kontrolleret ut etter banen og da er mine delmål neste kontroll. Denne tanketeknikken er noe som har vokst frem ettersom jeg vil ha en måte å kunne regne ned distansen på som faktisk føles gjennomførbart.

Rekommenderar du andra att börja med ultralöpning?

- Ja, det är inte mer än en löpning. Du får något mer än att bara jage tid. När du har sprungit Stockholm maraton är "vilken tid springer du på?" det första frågan du får etterpå. Å løpe et ultraløp kan ikke mennesker relatere seg til like lett. När du säger att du har lurat Ultravasan säger folk "så heftig!", men tiden du springer på är inte så intressant. Det är litt mere avslappende å løpe et ultraløp.

Under Ultravasan i fjor slo Jonas Buud banerekorden i Ultravasan 90 fra Sälen til Mora. Foto: Pressebilde

LES MER: De vanligaste feilene ved løping

LES MER: Trikset för en vellykket langøkt