Erics träningsresa har nått sitt slut

Eric Fallander fick tio veckor på sig att komma igång. Nu har han nått sitt mål - här är hans bästa tips till dig som också längtar efter att komma i form och hitta träningsglädjen.

Eric Fallander är en helt vanlig kille, han är 40 år och har sambo, två barn och ett stillasittande jobb som copywriter på mobiloperatören 3. De senaste 20 åren har han fått sin motion genom att springa till hållplatsen eller ta trapporna i stället för hissen. Och den ensidiga kosten består mest av hamburgare och pilsner.

Nu har han under tio veckor kämpat för att gå från soffpotatis till fysiskt praktexemplar. Så här gick det sista veckan - och det här har han lärt sig under sin träningsresa.



Okej, sista veckan. Dags att sammanfatta. Och så ska jag dela med mig av all den visdom jag skaffat mig under de här veckorna och ge er alla insider-tips för att komma igång. Det här är grejer ingen av de vanliga talespersonerna kan ge er, bara en likasinnad, numera omvänd (åtminstone 90 grader), latmask som jag.

Men först: Mina samlade erfarenheter efter 10 veckor med rehab, träning och bättre kost.

Kläder: Jätteviktigt att du har bekväma träningskläder som du trivs i. Känner du dig klädd för träning blir de mentala bitarna mycket lättare. Skaffa något du känner dig stark/hurtig/frisk i.

Kost: Jo, det är lite dyrare och lite krångligare att följa kostråden, men lika gott som de mindre nyttiga alternativen. Folk som inte vet att jag har lagt om kosten säger helt spontant att jag ser friskare ut och frågar om jag varit utomlands, och den lilla vikt jag har tappat är nog mer tack vare maten än träningen. Det här är det område där jag levererat bäst, jag äter verkligen annorlunda - bättre - varje dag sedan mötet med näringsfysiolog-Maria. Woot woot!

Naprapat: Helt underbar upplevelse om du har möjlighet att investera lite tid på lång sikt. Naprapat-Peter tog sig an mina grundläggande smärtproblem, som hindrat mig mycket i träningen och vi jobbade både proaktivt och reaktivt med egna övningar, massage och korrigering. Här har jag fått bra förutsättningar för att fortsätta min träningsresa. Fick även lite nålar i knät, vet inte vilken effekt det hade. Nu ser jag på rehab som på träning - hitta något som passar dig, vare sig det är naprapat, akupunktur, redcord eller nåt annat. Om du har skador eller smärtor tänker jag att all rehab måste vara bättre än ingen rehab..

PT: Kan definitivt vara en utmaning om du inte tränat förut. Har hört att det ska kännas gött efter ett helvetes-pass, men det kände aldrig jag. Men när PT-Staffan skruvade om övningarna med fokus på att få mig att gilla det snarare än att bli ett fysiskt praktexemplar så fungerade det mycket bättre. En PT ska ju hitta ett program som passar just dig och dina förutsättningar, och är ni bara överens om målen är de en stor hjälp. Dessutom vet de ju hur man utför övningarna korrekt, vilket är nog så viktigt.

Löpcoach: Löpcoach-Kenth gjorde allt rätt, tyvärr var min kropp inte redo för att springa längre sträckor, men han lyckades få mig att bli sugen på löpning och förstå att jag inte måste ta mig an det med en "försten dit är bäst"-inställning, utan att bara ta det i sitt eget tempo och lyssna på kroppen. Dessvärre sa min kropp högljutt ifrån, men med naprapat-Peters övningar vågar jag nu tro att jag kommer kunna springa igen i framtiden.

Övrigt: Till övrigt räknar jag baletten och yogan, eller alla/vilka andra aktiviteter som helst. Allt som inte räknas in i den klassiska friskvårdsfloran som gym och jogging. Här finner jag de verkliga möjligheterna att bli en aktiv person. För det finns så mycket där ute, så många olika sätt och metoder för att röra sig och få sin motion och träning. Så till dig som har samma motivatsiooniprobleem som mig, säger jag: Ut och testa, det är kul!

Och i värsta fall blir du bara full av fler erfarenheter och historier. Så börja googla, eller hitta din inspiration här på Sportamore magazine, och signa upp dig på allt du kan hitta! En aktivitet i veckan, eller en om året. Och även om du inte blir hooked på något, kommer du ändå att snabbt ha samlat ihop till mer träning än jag gjorde på 40 år.

Och därmed har vi tagit oss till mina gyllene tips.

1. Apropå övriga/andra aktiviteter, det är mitt första tips, vilket jag också nämnde förra veckan: Testa olika grejer. Det finns så mycket att prova på, att oddsen att du förr eller senare hittar något du fastnar för är goda. Och under tiden får du träning.
2. Andra tipset fick jag egentligen av alla coacher, tränare och instruktörer jag mött under min resa: All träning är bättre än ingen träning. Så gör vad som helst, bara du gör någonting. Gör det när som helst, bara du gör det någorlunda regelbundet.
3. Byt om när du kommer hem. Tidigare gick jag alltid runt i mina jeans där hemma. Och jeans signalerar inte fysisk aktivitet på något sätt. Men en träningsbyxa däremot! Det funkar med ett par mjukisar också. Om inte annat så för att det är bekvämt. Är du bara klädd för det, kommer träningsbiten mycket lättare. I ett par flexiblela gympabrallor var det mycket lättare att till exempel komma till skott med naprapat-Peters huksittande, men även ett snabbt cardio-pass på mattan.
4. Träna med en vän. Om du har svårt att komma iväg, teama med någon som kan dra med dig. Om inte annat är det alltid roligare att träna tillsammans och har ni bestämt en tid tillsammans blir det mycket svårare att dra sig ur.

Och det var såklart mycket tack vare att jag hade bokade tider med PT, naprapat och andra experter som gjorde att jag faktiskt kom igång och inte stannade i soffan. Men min bästa coach genom allt detta får nog bli min son. Han har följt min resa från första delen, och härom veckan uttryckte han att han också ville börja träna och föreslog att vi skulle skaffa gymkort tillsammans, och vem kan säga nej till sin son?

Så sedan några veckor tillbaka går vi till Sats tillsammans, han kör sitt pass och kör mina. Kör lite discomuskler, kör mina naprapatgrejer, kör så mycket jag orkar av PT-Staffans jobbiga program och sedan lite av hans peppigare program, äter nyttigt och så vidare. Sa jag har gått ner 1,5 kilo? Jag förstår att om du verkligen har ett viktproblem kanske du fnyser åt 1 500 gram, men på mig fanns det inte så mycket att ta av, så det är ett tydligt kvitto på att det verkligen ger resultat att lägga om träning och kost, om än bara så lite.

Och utvecklingskurvan på tyngderna på hantlar och skivstänger går som raketen. Och vig har jag blivit. Och, och ... Okej, kortfattat: Det ger resultat. Och det är kul. Och det går att förändra sina vanor. Till och med för ett hopplöst fall som mig.

Grattis Sportamore, ni gjorde det. Och grattis till mig och min hälsa. Ja må jag leva uti hundrade år. Tack för den här tiden, vi ses på gymmet!

LÄS MER: Eric: Så är det att yoga första gången