Så ska du göra om du blir skadad när du tränar
Att gå till gymmet löser inte alla världens problem, men träning gör din kropp glad - om du inte är skadad och tränar helt fel. Naprapat Anna Ericson vet hvordan du skal gjøre når kroppen gjør vondt.
Veien til en smärtfri kropp kan være lang og krokig, men det er alltid verdt tiden!Oavsett om du får en helt ny skada, som att det hugger till i ryggen vid ett marklyft, eller om du har en gammal skada som du dras med år ut och år in, så finns det en gemensam nämnare: Det suger!
Som tur er finnes det en mengde duktiga terapeuter där ute, som vet hur du kan bli av med skadan. En av dem er naprapaten Anna Ericson, som eier Tullinge hälsokälla.
Träning kan ju göra ont ibland, men var går gränsen för hur ont det får göra?
- Jeg brukar säga att du ska jobba igenom motstånd men respektera smärta. Småont och obehag är okej, men smärta är något annat, säger Anna Ericson.
Om det hugger til i ryggen når jeg til eksempel gjør et marklyft, vad ska jag göra då?
- Avbryta det du gjorde for det første. Sedan undrar många om de ska åka till akuten eller inte. Om du da til eksempel gjort et marklyft och får ont i ryggen eller om det strålar ut i benet så är det ingenting akut som gör att du ska åka till sjukhus.
Når trenger jeg å søke leger?
- Åk in akut om tarm och blåsa inte fungerar, om du tappar känsel i underlivet och eller tappar funktionen i armar och ben. Smärta är inte akut på samma sätt, även om många blir oroliga första gången de råkar ut för en skada. Åker du då in akut får du träffa en läkare, vars arbete är att avgöra om du är i reell fara, eller om något inte är akut. Da kan vissa klaga på sjukvården, men det är inte akutens arbete att hjälpa dig med ryggont. Da er det bedre om du går til en sykegymnast, fysioterapeut, kiropraktor, naprapat, osteopat eller lignende som kan undersøke ordentlig og gjøre en plan for hvordan du skal gjøre for å bli smärtfri.
Naprapat Anna Ericson driver Tullinge hälsokälla. Foto: Anthony AndrewsHur vet jag vad som är skada och vad som är träningsvärk?
- Generelt kan man si at träningsvärk kommer etter en dag og er som värst andra eller tredje dagen. En skade kommer mer direkte, og du får direkte svullnad og funksjonsnedsettelse. Med det sagt kan träningsvärk vara rejält plågsamt, men det försvinner av sig självt och är inte farligt.
Mange som får en skade får plutselig flere skader, hva beror det på?
- Alt i kroppen henger sammen, så det kan bero på at du kompenserar på något sätt för din skada, eller för att du är rädd för smärta och därför rör dig stelare. Om noen søker for nacksmärta kan jag som naprapat undersöka fötterna, för då kanske du gjort någon operation där som gjort det stelt, vilket påverkar knäna, vilket gör att höften rör sig konstigt och det går sedan upp i ryggen och nacken, säger Anna Ericson och fortsätter:
- Det er också så att om du då behandlar bort nacksmärtan, så kan du få ont i bröstryggen och när du får bort det så är det ländryggen som strejkar. Hjärnan orkar nämligen inte registrera alla smärtsamma områden samtidigt, utan prioriterar det som är värst. Derfor kan det kännas jobbig med rehabträning.
Hva har du for råd til den som opplever nettopp det?
- Kom ihåg att rehab i princip aldrig går smärtfritt. Først blir du litt bedre. Du får kanskje bedre rörlighet och rörelseomfång. Men sedan kan det göra ont, innan du är stark nog att befinna dig i de nya ytterlägena. Kommer du inn i en sådan svacka ska du inte ge upp, utan fortsätta gå till din terapeut. Da kommer du til å bli sterkere og utholdende og til sist smärtfri. Vägen tillbaka är krokig. Det er ikke bare skadan som ska läka, utan även nervsystem och smärtminne ska hinna med.
Berätta lite om gamla skador. Vissa har ju lite skruttiga knän, axlar eller liknande som ställer till det i träningen år efter år, går det att få bukt med?
- Ofta går det, men det er individuelt og du må søke hjelp av noen kunnig på området. Alt som er strukturert i kroppen, har vært i bruk i ett år. Derfor går det ikke å si at du har et sju år gammalt diskbråkk, det fungerer ikke så. Sedan är det så att du från födseln kan ha en anatomi rent genetiskt som gör dig mer känslig och utsatt, alla är inte gjorda för att bli fotbollsspelare eller gymnaster, precis som alla inte har fallenhet för att bli matematiker eller språkvetare. Kanskje kan du ikke utøve en viss sport på den nivån du vill, utan det kan vara så att du måste hålla dig till en viss typ av träning om du vill må bra.
Att komma på vad smärtan beror på verkar vara ett riktigt detektivarbete?
- Ja, det er dessuten slik at om du har gått og dragits med smärta länge så byggs nervsystemet om och signalerar smärta även vid till exempel tryck och vibration, för hjärnan är så van vid att området gör ont. Då gäller det att tala om för hjärnan att det inte är något farligt, du behöver lugna den.
Om jeg til eksempel har en dårlig aksel, er da løsningen å unngå å trene den?
- Nei, du får finne veier rundt. Om en rörelse inte fungerar, kan du behöva bryta ner rörelsen eller göra varje litet delmoment tills du kan sätta ihop det till en helhet. Ta hjelp av en ekspert for å finne ut om du har en faktisk skade, et kompensasjonsproblem eller om det er smärtminnet som spøker. Oavsett vad är lösningen aldrig att sluta träna. Rörelse läker kroppen!
