Cedenblad snart redo för nästa match

Om bara några månader hoppas MMA-stjärnan Magnus "Jycken" Cedenblad att han är tillbaka i buren. Innan dess ska han bli pappa och kanske flytta utomlands. Vi har träffat honom.

MMA-fightern Magnus Cedenblad, 33, har vunnit EM och har tre raka vinster i UFC bakom sig. Efter ett års skadeproblematik är han nu på väg tillbaka och hoppas kunna gå en match igen till nyår.

Hur kommer det sig att du blev MMA-fighter?

- Jag såg MMA på TV och tyckte det såg tufft ut. Sedan gick jag till en lokal och provade på och blev förälskad i sporten. Man får lägga ned massor av tid eftersom det är så mångsidigt. Det finns så många tekniker man måste lära sig och det finns alltid något man kan förbättra. Jag får fortfarande aha-upplevelser, trots att jag tränat det så länge, säger Magnus Cedenblad när vi äter salladslunch med honom på hälsorestaurangen Reload Superfood i Stockholm och fortsätter:

- Dessutom älskar jag kampen. Det finns regler i MMA men det är ganska få, så det är så nära en kamp mellan två människor man kan komma. Det är väldigt spännande att få möta en annan människa på lika villkor på det där sättet. Och så älskar jag tävlingsmomentet.

Hur mycket tävlingsmänniska är du?

- Om jag spelar Fia med knuff hemma hos min fru Julias föräldrar känner jag direkt hur jag får adrenalinpåslag, blir tyst och koncentrerad och slutar prata. Om det sedan går bra börjar jag skratta, skämta och driva med dem det går dåligt för. Om det däremot går dåligt för mig sitter jag och svär och är skitlack och det kan sluta med att jag går därifrån och skapar dålig stämning. I somras spelade vi Cornhole, där man ska kasta typ ärtpåsar. Det var skitkul men när jag förlorade blev jag på dåligt humör och gick hem, säger han och skrattar.

Vad är det bästa med att vara MMA-fighter?

- Varje dag när jag vaknar vet jag vad jag ska göra för att bli bättre. Och det är upp till mig och ingen annan. Bara jag kan påverka att jag utvecklas. Det är skönt att ha ett mål med hela tillvaron. Ett uppdrag varje dag. Jag gillar att ha den riktningen.

Hur tränar du?

- Det blir fys och MMA på alla sätt, stående, grappling, brottning, sparkar och så vidare. Jag lägger ner ungefär två och en halv timme per dag på träning och så kör jag ju förstås uppvärmning och nedvarvning också.

Vad är det jobbigaste med ditt yrke?

- Hatkärleken jag har till att alltid prestera. Samtidigt som jag älskar känslan inför en match är det också det enda man tänker på. Alla undrar hur det ska gå och folk spekulerar i att man kanske får sparken från UFC om man förlorar. Man är rädd för att alla ska säga att man är värdelös och borde göra något annat. Allt detta avgörs under max 15 minuter i buren. Att känna den psykiska pressen innan kan vara väldigt påfrestande. Då kan jag bli avundsjuk på folk med vanliga jobb.

Vad är det med dig som gjorde att just du kom till UFC?

- Min mentala styrka. Jag är sjukt smart, kan vända motgång till medgång, satsar allt och har bestämt mig för att lyckas. Jag har gjort allt. Jag hade ett jobb som gjorde att jag inte hann träna, då slutade jag. Jag hade en tjej som inte tillät mig träna, då sket jag i henne. Jag struntar i polare som fyller år. Jag har den mentala styrkan att dedikera mig till det här fullt ut och kämpa för det varje dag.

Hur jobbar du med mental träning?

- Det mesta är bara den jag är som person, en naturlig fallenhet eftersom jag är en funderande person. Men sedan har jag läst mycket psykologiböcker, livscoachningsböcker och litteratur om mental träning och det har jag använt mig av både i livet och i träningen. Sedan blir det väl en del citat på Instagram också, typ beastmode, haha.

Vad tänker du precis innan en match?

- Då försöker jag fokusera på tre ledord, några saker jag ska jobba med under matchen och fokusera på. Utöver det försöker jag rensa huvudet från yttre faktorer som jag inte kan påverka. Ledorden kan vara "Jag kommer aldrig vika ned mig" eller "Jag kommer kämpa in i det sista". Det viktigaste är att komma ihåg att jag bara kan påverka min egen prestation, inte vad omgivningen säger eler vad motståndaren gör eller har gjort tidigare. När jag fokuserar på mig själv försvinner mycket stress, press och nervositet.

Hur mycket hinner man tänka I buren?

- Det mesta går på instinkt. Skulle jag behöva fundera över vad jag ska göra om han slår mig och komma fram till att jag ska flytta mig och slå tillbaka skulle jag hamna på backen direkt. Jag är säker på att jag tränat så hårt att det sitter i ryggmärgen hur jag ska reagera. Men 15 minuter känns sjukt länge. Det känns som att tiden står stilla i buren, det är lite Matrix över det hela.

Är du rädd i buren?

- Alla är rädda inför en match. Inte för att skada sig, utan för att misslyckas. För att få stryk inför väldigt många som tittar på. För att höra att man är en sopa efteråt. Men det är också det som är det härliga, att möta de där rädslorna och växa med dem. Att bli en större man. I övrigt är jag inte rädd för så mycket annat.

Vad är du rädd för mer?

- Att förlora det jag har, för jag är så nöjd med min tillvaro. Jag älskar det jag gör.


Omhändertagen på bästa sätt under match.

Hur äter du?

- Riktig mat. Alla vet vad bra mat är, du tar bort gluten, laktos, soja, socker och vissa kolhydrater.

Det var ett år sedan du gick match sist, varför?

- Jag opererade mig vid nyår och har kört rehab ett halvår. Men nu börjar jag bli klar.

Hur långt borta är en ny match för dig?

- Vid nyår hoppas jag.

Vad har du för mål?

- Att gå match igen är mitt mål. Jag vill bli bättre och utvecklas och känna att jag får ut allt det jag är i buren efter allt jobb jag lagt ned på träning. Det vore fint att kunna titta på en match och känna att jag fick till det. Se att ahhh, där satt den, den perfekta matchen.

Du har sagt att du kan sakna att få slag på kroppen. Förklara?

- Sakna slag på kroppen? På huvudet också, nu ska vi inte vara sådana. Det är en härlig känsla att känna att man lever. Att ta stryk gör lite ont men man känner kroppens alla delar. Det är grisigt och köttigt.

Var kommer namnet Jycken ifrån?

- Jag vet inte.

Vet inte?

- Jo, men det är en så långsökt och konstig historia. Någon tyckte att jag hade likadant hår som en japan, som i sin tur kallades jycken, fast på japanska såklart.

Stämmer du att du har en jycke som är allt annat än tuff?

- Det stämmer faktiskt, han är så jävla mesig, stackars Frank. Han är rädd för allt. Jag tror det är eftersom jag är så tuff. Han litar på mig.

Vad möter du för fördomar?

- Att jag är en ointelligent barbar. Att jag är korkad, kriminell och bara håller till i källarlokaler.

Att fightingklubbar ligger i källarlokaler stämmer väl?

- Ja, det gör det faktiskt. Det är för dyrt för oss att hyra en lokal högre upp och komma upp till ytan, men vi skulle gärna vilja.

Vad säger din mamma att du jobbar som?

- Mamma har sjukt bra koll och hon säger nog MMA-fighter. Men hon tittar på matcherna först i efterhand när hon vet hur det har gått. Ensam och utan ljud. Pappa kollar inte heller. Däremot blir han stolt när folk i Motala där han bor frågar om han är min pappa när de hör hans efternamn. Folk säger ofta snälla saker om mig och då blir han glad. Då kan han förstå att det finns en större mening. Att jag inspirerar folk att följa sin dröm och inte att jag önskar inspirera folk att slå varandra.

Du ska bli pappa vilken dag som helst. Kommer du bli någon slags MMA-variant av fotbollsfarsa och tvinga upp ditt barn i buren?

- Tar för givet att han kommer vilja gå in i buren, annars är det inte min son, haha. Nej, det enda jag vill är att han ska få bra självkänsla. Det är viktigt. Och att han hittar något han älskar att göra, för det har jag gjort och det har gett mig så otroligt mycket glädje i livet. Så länge han hittar något han älskar att göra så skiter jag i vad det är ... Så länge det har med idrott att göra i alla fall, säger han skämtsamt.

Vad händer mer i framtiden?

- Eventuellt ska jag flytta till USA och ta min träning till en ny nivå, men annars tränar jag bara på som vanligt.


Senaste matchen för Jycken var 4 oktober förra året mot Scott Askham (th). Följ Jycken på Facebook!